Folk har senaste tiden skämtat en hel del om att jag är väldigt bestämd, och att jag är envis. Idag får jag klart och tydligt se vart det kommer ifrån. :) trots sjukdom kom min underbara pappa hit och lägger golv, när han borde legat hemma i soffan istället. Så tacksam! Världens bästa pappa, helt klart!
Lyckans lycklig tjej, jag får ett hall golv. Sååå fint! :) slippa göra sönder mer sockar på det dåliga spikgolvet. Och glida ut i hallen varenda morgon ifrån sovrummet.
"Tyvärr" vart de tvungna att kapa dörrlisterna både på toaletten och sovrummet. Så byte av toalettdörr är steget närmre för min del. Jippie Jäjj! Kanske man kan få ett riktigt lås?! Inte bara en hasp.
Och frågan återstår, sovrumsdörr? Eller inte? Önskan att få en dörr att stänga om mig när Ch och Johan eller liknande är i vardagsrummet och jag behöver lite "ensam"tid, det hade varit skönt.
Barngrind, trappgrind, eller vad det nu heter, skall införskaffas tillfälligt också. Träning för Basli och ytterdörren, och lite andra anledningar. Fick ett tips om att Basli inte skall ha hela lägenheten att springa på när han ska vara själv hemma så kanske han inte stressar så när man kommer hem. Värt att pröva!
Nu ska jag pussas med Basli, trots att han luktar blääää!
En blogg om livet som kroniskt sjuk. Inlägg med glimten i ögat blandas med ren information om diagnoserna ME/CFS & fibromyalgi. - Och vem är skribenten? Mimmi. Född på 80-talet. Gift med min drömprins Ch och tillsammans har vi hjältehunden Basil Mouse (Basli). I januari 2013 fick jag diagnoserna ovan på Gottfries kliniken. I maj 2015 fick vi besked om att jag är multi-intolerant. Helt enkelt, en blogg om sjukdom, lycka och kärlek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar