Motgång.

Det var med tårar, panik och ångest. Jag beter mig som någon barnunge. Men när man verkligen vill något och allting går i stöpet för några jäkla papper saknas så blir jag helt galen. Vi letar efter lösningar. Troligen funnit en. Men inget som är klart än på långa vägar. Jag hoppas och håller tummarna. Självklart kan saker och ting inte alltid flyta på hur lätt som helst. Men just nu är det lite för mycket motgångar för att jag ska bara kallt se på..

Strömmen som bara går hemma hela tiden. Avfuktaren som låter som ett helt värmeverk. Funderar snart på att sova på vinden, dock låter det ännu kallare. Men helt hopplöst när det är iskallt i lägenheten och man knappt hör vad man tänker. Varför har man inte skapat avfuktare som inte låter som ett åskväder?! Låter ju helt otroligt. Eller har helt enkelt företaget som satt dit den missat att det faktiskt BOR folk i lägenheten?

Basli trampar oroligt runt. Ville inte sova i natt, utan kröp tätt upp intill min hals och skakade. Borrade in nosen i mitt hår och pep. Jag förstår honom, det är inte alls mysigt när det låter så. Och framförallt inte för honom som inte ens klarar att man flyttar runt lite möbler i vanliga fall utan att kräkas. Älskade lilla Basli. Tre veckor får du stå ut, sen kommer ett nytt golv och saker och ting ska bli nästan till det normala.

För något lite trevligare.. Tänkte dela med mig lite av bilen som vi vart och tittat på och hoppas på att få köpa. En Peugeot 307, en väldigt vacker silver metallic, 5 dörrar, ACC-anläggning, REGNSENSOR, antisladd, farthållare. Gått typ 4200 mil. En ägare. 1,6:a.. Helt enkelt en dröm för mig som gillar Peugeot. Ville bara krypa ner i förarsätet och sitta där för alltid igår. Det där är en bil jag kan lära mig köra igen. Visst, det kommer ta tid innan jag känner mig säker på att köra alls igen. Men fortfarande, den är lite större, lite tyngre och framförallt, en annan bil än vår nuvarande!! Håll tummarna för tusen..