tisdag 21 augusti 2012

Lalala lala..

Som vissa vet, rätt många vid det här laget, så sjunger jag en del. Det är inget jag trodde jag någonsin skulle göra så folk hörde. Men nu står jag här. Sjungt på bröllop. Sjungt på skoj inför goda vänner. Löjligt men jag börjar faktiskt älska det. Inget som jag tänkt "satsa på". Utan det är mest en kul grej. :)

Mitt nästa projekt är att försöka lära mig sjunga "Imagine" med Tone Damli och Eric Saade. Anledningen är den att min bästaste bästa vän Emma älskar denna låt. Kanske gett mig själv världens utmaning. Vill ju inte "förstöra" låten genom att sjunga den.. Men det känns faktiskt rätt bra! Jag är min egen största och värsta kritiker.

Det kom sig så, att när vi överraskade mor och Kaj på deras 1-åriga bröllopsdag för några helger sen, så tog Ch med sig gitarren. Det blev några låtar.. Inför "nya" människor. En av dem var "pappa" Magnus. Som tydligen hade hört någon låt på radion häromdagen och trodde att det var jag. "Pappa" Magnus och "Mamma" Desse har varit två personer som haft en väldigt stor inverkan i mitt liv. De fanns där när livet var som jobbigast. Med andra ord i tonnåren. Jag var dagligen hos dem.. Antingen för att rida eller för att bara va. Deras hund Laica var min första förälskelse i hundar. Hon fanns vid min sida jämt. Hon var en undebar brun labrador, vacker, genomgod och hade de två djupaste brunnar till ögon man bara kunde tänka sig.

I alla fall. När jag nu fått en del människor att gråta. Andra att bli lite rörda. Så kan jag helt enkelt inte låta bli att fortsätta. Någonstans borde jag ha någon slags talang. Och vi är ju inte ett musikalsikt par för inte, jag och min älskade Ch.

Men som sagt, ingen kommer få se mig på en scen inför okända människor. Utan det här kommer hållas på hobbynivå. Någon låt här och där. Utmana mig själv. Och framförallt, jag mår helt underbart när jag sjunger!! Blir varm i hela kroppen. Specillet när jag sätter en ton jag aldrig trodde jag skulle fixa. :)

Allt tack vare ett skämt. En kväll på fyllan.. Som slutade i att jag sjöng på mamma och hennes mans bröllop. Tack Christopher, min älskade fästman för att du övertalade mig, tvingade mig, kalla det vad du vill. Men utan dig hade jag aldrig sjungt mer än till musiken i bilen, eller när jag dansar runt hemma till musik och sjunger när jag städar. ;)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar