Ett ögonblick jag aldrig kommer att glömma.

Självfallet, här kommer de. Ett ögonblick jag aldrig kommer glömma är första gången jag såg/träffade Ch. Det var inte ens meningen, jag visste ingenting, vi skulle inte ens varit där.. Men ödet sa annat.

En syster kväll i Kinna. Bella, jag och Marie skulle hyra film. Mysa och umgås. Innan vi kom fram till storasysters hus skulle vi lämna av lite öl vid "replokalen" där Bellas blivande sambo, och vännerna Stefan, Gustav och Christopher hade ett litet rum där de stod och spelade musik så högtalarna exploderade. ;)

Stefan körde oss. Vi stannade faktiskt bara till och ringde Andreas (den blivande sambon till Bella alltså) som fick komma ner och öppna då portdörren där nere var låst. Han kom inte ner för trapporna själv. Bakom honom kom två till. Gustav och Christopher. Våra blickar möttes. Ja, faktiskt, lite Hollywood över de. Jag kunde inte släppa hans ögon. Jag exploderade av energi och sprallighet. Blev mitt lite "halvtuffa" jag och spelade inte de minsta blyg för stunden. Jag spanande diskret, och funderade på hur gammal han kunde vara. Men kom på mig själv, vad spelade det för roll. Jag drunknade!

Vi satte oss i bilen och lite diskret frågade jag vem han var.. Christopher var svaret, basisten i bandet. Punkt. Jäkla mycket man hade att gå på då liksom. Tack! :P

Det ögonblicket kommer jag aldrig glömma. Kärlek vid första ögonkastet? Vem vet. Men som sagt vi är förlovade och bor ihop idag så? Borde man inte tro på det då? Kanske. Men ödet fick som de ville den dagen i alla fall.

Jag måste i vilket fall ändå bjuda på ett ögonblick till. Samma plats, replokalen, fast utanför. Ch och jag hade träffats ett tag. Jag skulle lämna av honom där, och jag skulle vidare till mormor och morfar. Vi stod pratade, och som alla nykära vet, det är lite jobbigt sådär i början att sära på sig, man vill helst sitta íhop. Kände ju mig som en 15-åring, puppy love helt enkelt. Jag kommer aldrig glömma hur Ch lyfte upp mig, hur jag la benen runt hans midja och han kysste mig, verkligen kysste mig. Jag var svag i benen och kunde knappt stå upp. En av de mest romantiska gester jag varit med om. Kanske litet för andra, men stort för mig. Det var den där spontana, helt underbara känslan som spreds i heeela kroppen.

Det finns fler sådanna ögonblick med Christopher... Han är en spontan romantiker. Det händer inte så ofta. Men när han gör något så slår han på stort. <3