Hektiskt.

God morgon! Idag är Basli Bus med mig på jobbet. Dagis"fröken" ska jobba längre och blir någon timme för mycket för lillkillen att vara själv. Så nu ligger han i min fåtölj och kikar nyfiket på mig. Öronen är stora som tefat när han lyssnar efter steg i korridoren. Han ser nöjd ut där han ligger. "Bara jag får vara med matte så mår jag bra."

En "hektisk" vecka framför oss. För mig är det lite så i alla fall. Idag blir det en visit till avdelningen psyk på sjukhuset med anledning till en läkare som enligt min uppfattning har missat en hel del i sin utbildning, speciellt den här biten med empati och sympati för sina patienter. Grattis! Men jag tackar för den hjälp jag får, dock tror jag inte en psykolog, den hundraelfte i sitt led ungefär, skall kunna göra någon större skillnad.. Som sagt jag ler och tackar vänligen för ännu ett besök som kommer kräva sin uppoffring. (Positiva Nisse = Mimmi!)

Nästa besök på SÄS blir under onsdagen. Då är det endoskopi-avdelningen som står för undersökningen. Skall sova så sött medan de kör ner en kamera i halsen på mig. Känns otroligt mysigt. Lite nervös för den där biten med att sövas, men vad gör de? :-) det måste göras, med eller utan mina nerver.

Det enda jag egentligen ser fram emot är min bokade tid hos Jessie på fredag. Mitt hår ser bedrövligt ut och bara hänger. Skulle nog behöva två flaskor hårspray för att få någon slags volym. ;-) Lite färg och klippning står på schemat på fredag alltså. Med andra ord blir de vila varannan dag den här veckan..

Varit en rörig period det sista. En hel del måsten som krävt sin vila. En hel del oroligheter som inte vill släppa taget om mig. Samtidigt som mitt samvete äter upp mig inifrån och ut. Vissa människor har blivit på något sätt mindre prioriterade och det skäms jag för. Vill inte att det ska behöva va så.. Dock räcker inte energin till alla, längre.

Jag kommer i framtiden börja med något nytt. Något som jag länge behövt ändra på. Jag skall sluta skämmas för den jag är, för vad jag gör och för vad jag säger. Jag ska stå på mig. Sluta låta folk få mig att krypa. Sluta acceptera att jag ska behöva tänka igenom vartenda ord för det kan göra någon arg. Jag är faktiskt rätt trött på att lägga energi på personer som får mig att lägga mig på rygg som en hund och be om ursäkt för fyrtiosjunde gången. Så jag ska börja jobba med mig själv. På allvar! Följ med på resan eller  hamna bakom spärren. Nu ska jag sträcka på ryggen och vara stolt över mig själv. För fy fan vad jag är bra!