Vitt mot svart..

Det är alldeles tyst,
man kan höra en knappnål falla.
Allt som finns kvar av dig, ekar i mig.
Och jag försöker förstå,
den känslan som fick mig att gå,
iväg ifrån dig, ifrån dig..

Vitt mot svart,
från dag till natt.
Inser jag mer vad jag borde ha gjort!
Varmt mot kallt, vill ta tillbaka allt.
För allt det där jag sa, de va inte jag..

Det är alldeles mörkt,
som i ett rum utan fönster.
Ändå klättrar din skugga på väggarna.
Jag tänker om det är försent,
förlåt mitt hjärta som är klent!
Men jag vill och jag kan, och har insett...

Vitt mot svart,
från dag till natt, 
inser jag mer vad jag borde ha gjort.
Varmt mot kallt, vill ta tillbaka allt!
För allt de där jag sa,
det var inte jag.. 

Alla ord jag vill säga,
som jag inte kunde säga förr. 
Det kan jag nu berätta, 
om du ger mig en chans till..
Vitt mot svart, från dag till natt..
Inser jag mer vad jag borde ha gjort.
Varmt mot kallt. Vill ta tillbaka allt.
För allt de där jag sa, det var inte jag.

Du är allt jag har, de var inte jag..de var inte jag!