Jag är ett oskrivet blad. Du kan inte läsa min tankar. Jag är odefinierad. Jag är bara början. Pennan är i min hand. Avslutar oplanerad. Stirrar på den tomma sidan.. Öppna upp fönstret, låt solen belysa orden som du inte kan hitta. Nå något i fjärran, det är så nära att du nästan kan smaka. Släpp din innovation.
Känner du regnet på din hud? Ingen annan kan känna det åt dig. Bara du kan släppa in det. Ingen annan, nej ingen annan kan tala orden som ligger på dina läppar. Dränk inte dig själv i outtalade ord. Lev ditt liv med armarna vidöppna för idag är det där din bok börjar, resten är fortfarande oskrivet. Jag bryter traditionen. Ibland är mina försök utanför gränserna. Vi har satts där innanför gränserna för att inte göra misstag. Men jag kan inte leva på det sättet. Så jag stirrar på den tomma sidan, försöker hitta orden. De ligger på tungan, så jag kan nästan smaka dem. Släpp dina hämningar.
Resten är fortfarande oskrivet. Nu är det upp till dig.
En blogg om livet som kroniskt sjuk. Inlägg med glimten i ögat blandas med ren information om diagnoserna ME/CFS & fibromyalgi. - Och vem är skribenten? Mimmi. Född på 80-talet. Gift med min drömprins Ch och tillsammans har vi hjältehunden Basil Mouse (Basli). I januari 2013 fick jag diagnoserna ovan på Gottfries kliniken. I maj 2015 fick vi besked om att jag är multi-intolerant. Helt enkelt, en blogg om sjukdom, lycka och kärlek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar