Magi & Kärlek.

Jag kände hjärtat slå, trodde nästan de skulle hoppa ur kroppen på mig. Det var först där och då nerverna faktiskt började spöka med mig. Jag stod där bredvid pappa som log emot mig, jag blundade lite längre än en vanlig blinkning och mötte pappas trygga ögon igen.. Men nu var klockan redan fem minuter över två. Dörrarna kommer snart slå upp.

Fredagen spenderades med att fixa det sista av utseendet, håret hade tidigare blivit färgat och klippt, nu var det naglarnas tur att få sin charm.
Jenny, min söta vän, förlängde och la lite glitter på mina då ovanligt långa naglar. Det blev väldigt läckert. --->
Nerverna hade inte riktigt kommit ikapp mig, men jag tjötade på som bara den och Jenny log mest åt mig när jag sa att jag inte var nervös ett dugg. Jag var som en öppen bok förmodligen. ;-)
Vi fick även hinna med att pröva fram en ny ton på sminket eftersom jag valt att göra en spraytan.

När kvällen kom så flög Emma in i fart och fläkt efter att ha varit i lokalen och fixat och donat tillsammans med många andra. Hon hade vänligheten att sova hos mig natten innan bröllopet. Min "maid of honor" och käraste vän Emma lagade lite mat till oss som vi fuskade och åt i soffan. :-) Det kändes väldigt tryggt att hon var hos mig. Vi kom i säng i tid, somnade ganska snabbt båda två och helt plötsligt vart de lördag.

Jag vaknade som vanligt super tidigt, ovanligt "pigg" och kände mig fortfarande inte speciellt nervös. Så, kokade lite kaffe, tog fram lite frukost och väntade på att Emma skulle vakna. När hon väl kom, ja, vad ska vi kalla det, släpande? ut ur sovrummet skakade hon på huvudet till mig som redan satt i köket och log som en solstråle. Frukosten intogs och när vi satt där så kom ett sms, Bella var framme så vi kastade i oss det sista, kollade så att allt var med, nere på marknivå insåg vi att trots att vi dubbelkollat tre-fyra gånger så hade vi ändå lyckats glömma Emmas tärnklänning. Vadå typiskt mig och Emma? ;-)

Färden tog oss igenom stan och till Studio AIM där vi skulle göras fina. Jessie gav sig på mitt hår direkt.
Clips med långt hår fästes, det tuperades och det lockades. Jenny mötte vi redan på parkeringen och hon inväntade Lena som blev förste man (kvinna) till sminkning. När det väl var min tur började jag känna någon typ av nerver men dessa försvann igen. Jag blev nästan sur för att jag inte var jätte nervös! Jag övade på löftena, vilka vi valt att skriva egna, det var då fjärilarna gjorde loopar i magen på mig. :-) Sminket kom på plats, jag såg nästan intill redigerad ut, som en porslinsdocka. Håret kändes perfekt. Allt bara flöt på. Vi tyckte vi hade gott om tid, men helt plötsligt tog klockan ett jäääätte hopp och vi var tvungna att ta fart ner till parkeringen för att bege oss ut till pappas gård där tjejerna skulle byta om, även jag.

Väl framme i Skephult så chockade jag alla, även pappa och hans sambo med mitt lugn. För mig kändes det som folk sprang i cirklar helt i onödan men hoppsan hejsan så var jag på plats i min vita skrud. WOW! Kände mig som en prinsessa. Snurrade runt lite på altanen och log för mig själv. Kameran gick på högvarv där en stund. Bella och Emma åkte emot kyrkan för att tillsammans med Johan och Robin ta emot bröllopsgästerna. Anna och Lena var kvar vid min sida medan jag hoppade i skor och skulle knuffas in i bilen. Två minuters bilresa till kyrkan..

På kyrktrappan frågade prästen mig, som mötte oss, om jag var nervös, och jag svarade precis som jag gjorde hela dagen innan; inte så värst! ;-) Men det var ju där och då. Jag kände mig ovanligt lugn, mer lugn än jag någonsin trott att jag skulle vara vid detta tillfälle. Så, vi är tillbaka innanför dörrarna.. Och nu slår dörrarna upp!

Känslan att gå sida vid sida med pappa ner för altargången var otrolig. Jag kände stödet, lyckan och stoltheten genom att gå där arm i arm med honom. Att sedan möta min mans ögon och se hans ögon fyllas med kärleksfulla tårar var fantastiskt, verkligen magiskt.

Och hela dagen följde i just denna känsla. 

Magi! Romantik! Kärlek! 

Sen den dagen har vi varit man och hustru. Det kanske inte förändrar så mycket, men den dagen, vår bröllopsdag har redan haft stor betydelse för både mig och Christopher. Jag fick en dag där jag till fullo njöt utan att tänka på vad som egentligen var min verklighet. Jag fick en dag där jag var bara jag tillsammans med min man, min älskade man Christopher.