Tänker tillbaka..

Nu börjar det närma sig 6 år jubileum för studenten. Och om jag inte minns helt fel är det idag exakt 6 år sen jag gick på bal. Tiden går fort. Minns spänningen den här dagen gav. Man skulle till frisören, man skulle fixa det ena och det andra, hoppa i klänningen, möta upp klasskamrater och sen bar det av till Grand Hotel i Borås.

När man satt där i bilen som kördes av Marcus, så ville man både kliva ur och sitta kvar. Mitt dåliga självförtroende gjorde att nervositeten slog volter i kroppen. Man skulle kliva ur bilen och gå en kilometer lång sträcka (kändes som det) fram till parken där man skulle fotas av nära och kära. Jag kände mig verkligen som en prinsessa i min piggelin-gröna balklänning och uppsatt hår. Det är en stor dag.

  Jag hade turen att jag varit i Thailand några månader tidigare så något solarium behöves inte. Jag var brun och klänningen gjorde sitt. Gud. Vilken dag! Samtidigt som man längtar tillbaka och är avundsjuk på dem som nu står på tur för denna dag. Så är jag glad att jag har gjort de. Jag har kommit långt under dessa 6 år. Visst, det har hänt mycket, både bra och dåligt. Men just nu sitter jag där jag vill sitta.

Jag pluggade till florist, och visst, jag älskade det. Trivdes med att vara kreativ och använda händerna. Än idag älskar jag att stå där med snittblommor och förvandla dem till en vacker bukett. Men det var inget för mig, inte på heltid. Först och främst är det svårt att "lyckas" eftersom det är svårt att få jobb efter studenten. Jag hade turen i Stockholm och Åkersberga där jag fick jobba, pröva på, och det var även där jag fann min egentliga dröm. Kanske låter konstigt men jag fann kärlen till ekonomi när jag hjälpte till med inköp osv. Det var spännande med pengar, att få det att gå ihop och tänka praktiskt och smart.


Tillbaka till bal. Idag är det min bästa vän Emmas tur. Många har tvekat, tvivlat men jag har hela tiden vetat att hon skulle fixa de. Trots småbarn hemma så har studierna blivit avklarade och hon kan stolt spatsera ut ifrån Marks Gymnasium både idag och nästa tisdag. Idag klädd i en vacker balklänning. Åh! Jag längtar. Kameran är laddad, två batteri för säkerhets skull. Tömt minneskortet! Här skall de fotas så pekfingret värker och får blåsor. Den här dagen är en dag att minnas. Min vackra vän. Det kommer bli svårt att hålla tårarna borta. Visst, det är stort att ta studenten. Men att Emma efter dessa år har lyckats, det är större och viktigare än mycket annat.

Jag minns när min lillasyster skulle gå på bal.. Gud! Jag kämpade och kämpade. Tårkanalerna var sprängfyllda med salta tårar. Hon var så vacker. Vår lilla lillasyster blev stor i mina ögon då. Jag har de senaste åren haft de lite jobbigt med just de. Att förstå att även hon "håller" på att bli vuxen.
Bjuder nog på några bilder av hennes bal också när jag ändå är igång. :-)

Minnen. Vackra minnen. Idag skall fler skapas. Och förhoppningsvis har jag orken till att lägga upp lite bilder redan ikväll ifrån Emmas bal.

När jag tänker på det kommer jag även ihåg min storasysters bal. Hon gick ju på gymnasiet nere i Skåne, rättare sagt Simrishamn. En super vacker liten stad/by. Funderar starkt på att åka dit någon gång i sommar. Bara ta en roadtrip liksom. Undrar om nalle-butiken finns kvar? Min storasyster har jag tyvärr inga kort på. Men hennes bal var på en stora herrgård. Hon var så vacker, hon också. Jag var inte så stor då. Kan varit 13? 14? Minns inte riktigt. Hon hade en gammalrosa klänning, matchande rosor i håret och ja. Den dagen vet jag att jag var så avundsjuk. Ville också! Men det fick jag några år senare.. Då vart de min tur. Oj oj oj... Balen. Ja. Som sagt, tänker tillbaka.