Änglamagi

Jag har sagt det innan och nu säger jag det igen; ibland förvånar verkligen min blivande man mig. En något besviken Mimmi har i några dagar fått skjuta undan bröllopsplanering och lämna plats för lite "grabb-tid" för Christopher tillsammans med Johan. Med det menas självklart att båda placerat sig i soffan framför tv-spelet, medan jag själv plockat fram datorn och kikat runt på nätet lite. Drömt, planerat, funderat helt enkelt..

Men igår när vi kom hem ifrån jobbet hann vi knappt innanför dörren innan Ch rev ut hela lådan (ja, vi har en liten låda med bröllopsbestyr) och spred ut det över hela vardagsrumsgolvet. Satte mig vid datorn och skrev ut det jag hittills lyckats hinna med att göra. Med andra ord inbjudan, vigselprogram och en början på ett bröllopshäfte. Mimmi ligger i, och ligger gärna långt före än efter. Planering är a och o för mig!

Min mor och jag gjorde en spännande sak för ett tag sen. Vi beställde varsin "vägledning på cd-skiva" ifrån en person som kan sånt här med änglamagi och så vidare. Sånt som jag emellanåt kan vara både lite skeptisk emot, men samtidigt väldigt nyfiken. Man kan inte säga att det inte finns, för vi har varken bevis för det ena eller det andra. Igår fick jag hem min cd-skiva. Jag lät den länge ligga på köksbordet. Visste inte alls om jag skulle våga lyssna. Men till sist hamnade jag i sängen med Ch's stora hörlurar och slängde i skivan i dvd:n och koppla lurarna till tv:n. Konstigt nog äger vi ingen cd-spelare? Men det är ju inte så ofta man använder en sån. Kan vara därför.

Kvinnan talade lugnt, hade en behaglig röst och började med att förklara vad hon såg om mig, min personlighet och lite annat. Sen berättade hon om Christopher, där blev jag väldigt förvånad för mycket av det hon sa, nästan allt, stämde!? Hmm? En förvirrad Mimmi ändrade från sittandes till liggandes på rygg och kollade i taket. Fokuserade på det hon sa och analyserade såklart. Hon talade om min sjukdom, om min framtid, gav mig tips på saker som skulle kunna hjälpa, så som att jag ska undvika så långt det går både socker och vitt mjöl. Detta har jag hört förr, många gånger, så kanske ska ta det på lite större allvar. När hon började prata om min bästa vän, en person som står mig väldigt nära, någon som älskar mig högt och värnar om mig starkt så kände jag en tår bryta fram i ögonvrån. Emma? Ja, hon förklarade att vi var lika, att vi båda haft en tuff start i livet men nu såg det ljusare ut. Att vi är bra för varandra, trots vad många andra kanske anser. Att vi är behov av varandra. Det kändes verkligen varmt i hela kroppen.

Nästa punkt blev min och Christophers framtid. Vi ska tydligen flytta inom 1-2 år, till ett ställe där vi båda kommer vilja stanna, en plats där vi båda kommer verkligen trivas. Sen, en chock! Vi har varit gifta i ett tidigare liv. Någon gång på 1800-talet visade det sig. Nu i detta liv dras vi till varandra igen eftersom vi har mer att lära av varandra..? Lite skrämmande faktiskt. Tänk om det är så? Man kan ju vara lite skeptisk till sånt här, i alla fall jag, men det kröp i ryggraden. Ett tidigare liv? Jag har tydligen haft flera. Bott i Nord Norge och haft barn. Två pojkar och en flicka.

Det sista hon berättade om var min skyddsängel. En flicka i röda och guld färgade kläder, långt blont lockigt här och hon heter Jasmine. Ingen som jag tidigare träffat, ingen i min närhet utan en flicka som hjälper mig genom mina drömmar. Är det konstigt att jag drömmar så mycket och så konstiga saker när någon försöker prata med mig genom dem?

Hur mycket man skall tro på sånt där, magi, medium, healing och så vidare, det är upp till var och en. Men jag lutar mer åt tro, än skeptisk just nu. Hur skulle någon kunna veta så mycket om mig utan att ha den kunskapen? Vissa saker kunde hon inte ha vetat. Speciellt inte att jag har en hund? Åter igen, upp till var och en vad man ska tro på. Vissa tror på spöken, demoner och så vidare? Då tror jag hellre på skyddsänglar. :-)