Avstämningsmöte

I onsdags var "domedagen", skämtåsido, det var dags för mitt första avstämningsmöte med Försäkringskassan, läkaren och mina chefer. Ursch va nervös jag var. Varenda muskel gjorde ont, ögonen ville knappt hålla sig upp. All energi rann ur mig som sand mellan fingrarna. Det fanns så mycket jag var rädd för, mycket för att man lyssnat på skräckhistorier, andra som helt enkelt fått be och böna i min sits men ändå slutat upp som ett rättegångsfall. Och rättegång är inget jag önskar.

Men det gick bra. Overkligt bra. Jag fick en sjukskrivning på 50% fram tills sista augusti. Fick förståelse ifrån både Försäkringskassan och chefer. Det är väl visserligen lite tack vare min personalchef som saker och ting verkligen gick åt rätt håll för hon "slog näven i bordet", muntligt talat, och allting blev så mycket lättare.

Så, ja, jag är lättad. Det är en "befrielse" att slippa springa till läkaren en gång i månaden för att få en ny sjukskrivning skickad till Försäkringskassan. Det underlättar allt, speciellt eftersom jag slipper att bli dålig minst en dag på grund av läkarbesöket.

I förrgår körde Christopher huvudet i toaletten, med de menar jag att han började kräkas. Så igår ligger han nerbäddad i soffan och sover. Jag fick själv ta bilen till jobbet, gjorde det mest akuta och begav mig sedan hem. Ville inte riskera att köra när jag va trött, och som det kändes vid 11 tiden när jag skulle åkt hem, så hade jag inte klarat de. Det hade varit svårt för Johan att hämta både mig och bilen. Men man vet aldrig, han kanske hade lyckats. Idag ligger han hemma för säkerhets skull, och jag lät bli att väcka honom och åkte tidigt till jobbet för att precis som igår lösa det viktigaste för att sedan lämna över styret till min kollega som stöttar upp min tjänst medan jag är sjukskriven. En del saker har jag inte hunnit med att lära honom fullt ut, därav har jag några måsten kvar. Stressmoment tyvärr.

Så jobba jobba jobba. :-)