Driv...?

Det har varit ett par röriga veckor enligt min mening. Mitt "driv" har kommit och gått. Vissa dagar har jag velat kasta in handduken, bara dra täcket över huvudet och ge upp kampen. Låta mig bli diagnosen.. Nästa dag har det flugit i mig "jävlaanamma" och jag har varit stark och insiktsfull. Sett världen som en utmaning som jag skall ta mig ann och lösa.

Jag har det inte lätt, det vill jag lova. Men samtidigt, det finns alltid någon som har det värre.

Vad är min största rädsla? Att förlora jobbet? Eller att jag blir sämre och mer sängliggande?

Vad vill jag? Komma ifrån trapporna och hitta någon annanstans att bo? Komma igång med träningen med Basli? Orka gå långpromenader igen? Ta tag i skrivandet på allvar? Orka åka till London igen? Skaffa en kompis till Basli? Fixa att jobba..?

Jag vill verkligen bara skrika rätt ut! Jag vet knappt längre.. Vad är realistiska mål och drömmar? Vad är det liksom? Jag vet inte längre..

Skall bli bättre.. det måste bli så.. de måste!