Göran, min vän.

Tiden står stilla, 

jag har gråtit mig till sömns. 

Jag är så långt därifrån, 

men ändå så nära. 

Jag kan inget göra, men jag vill. 

Jag kan inte hjälpa, fast jag vill. 

Kan inte förändra vad som skett.

Men hör, jag finns här, vi finns här. 

Du sa till mig, ge aldrig upp, 

och jag kommer aldrig ge upp, 

kommer aldrig ge upp, 

du ser mig aldrig ge upp!

Jag kommer slåss för den framtid

du sa skulle ligga framför mig.

Jag har en tyst minut, 

till din ära, 

till dig som inte längre är här. 

Jag kommer aldrig glömma, 

nu är livet som mörkast. 

En gränslös sorg, som jag känner.

Men hör, jag finns här, jag finns kvar.

Du sa till mig att kämpa,

och jag kommer göra som du bad mig.

Jag kommer aldrig ge upp, 

kommer aldrig ge upp. 

Du ser mig aldrig ge upp, 

för jag slåss för de du trodde på. 

Inget kan ändra det som jag känner.

Du lämnade oss i all hast.

När jag talade med dig var allt bra.

Det var bra och nu är du borta.

Vi fick aldrig ta farväl, 

men jag vet att du finns här ovan mig.

Vakar över den stig jag vandrar på.

Jag tror på den framtid du sa fanns.

Göran, min vän, sov så gott.

Du hann göra det du sa mig du önskade.

Köpte din amerikanare, du fick din hund.

Göran min vän, du betydde mycket för mig.

Jag hör ditt skratt, jag hör dig.

Det sista du sa var;

Ge inte upp!

Sov gott och vila i frid Göran.
Vi ses på andra sidan.