Kidnappad.

I lördags vaknade jag som vanligt vid 4 tiden på morgonen och kröp ihop i soffan med Basli i mitt knä. När han bestämde sig för att sängen lockade istället så tog jag mig in i duschen för att få upp värmen i händer och fötter (av någon anledning har jag problem med temperaturen i dessa just nu).  Efter duschen tog det inte så lång tid innan Christopher kom smygande upp, morgontrött som vanligt. :-) 

Vi satt där, tysta och lät bara tv:n stå för ljudet. Det vara garanterat någon film på tv:n som jag spelat in som stod på. Jag minns inte riktigt. Men sen hände det. Knack knack på dörren, vi båda tittade på varandra och tankarna sprang runt i virvlar. Vem i hela friden knackar på nu? Vid den här tiden? En lördag? hmm. Utanför stod ett gäng tjejer, jag vände i hallen och tog till tryggheten i soffan. Nu var det alltså dags. Möhippa!

Carita, Linda, Marie, Anna, Lena och Emma. Frukost dukades fram på bordet. Allt från jordgubbar och hemmagjord smootie. :-) Jag kläddes i hemlig utstyrsel, tänker inte berätta allt för mycket med tanke på att jag anar att möhippe-gänget helst står för historien. Men jag tänker säga att dagen var verkligen planerad efter mina möjligheter och det värmer en tants hjärta. Det var otroligt mysigt, härligt och minnesvärt. Tråkigt nog hade Desse och Bella blivit sjuka. Men tackar Desse för vänligheten med utlånet av kläderna. Skorna var något nummer förstora så tjejerna fick sig en del skratt åt mig när jag trampade fram på gatan med ögonbindel. Kan tänka mig att de stackars grannar som var vakna måste ha skakat på huvudet. ;-)

Jag är så glad över att jag har sådana fantastiska personer runt omkring mig som verkligen tog sig tiden att planera en möhippa som jag mådde bra av. Jag är lycklig att överstående deltog i min dag. Min möhippa. Kommer alltid minnas denna dag. Tack tjejer.