Crasch!!

Tisdag hann hon bli innan min kropp sa helt och hållet stopp. Benen bara vek sig, på sätt och vis var det bra för de fick mig att ge upp.. Att sen Anna fanns där och rodde båten i hamn, det var bara en fruktansvärd tur. Värmd mat, "nertryckt" på en stol, ett samtal till Johan som kom på stört och hämtade mig. Vad hade man gjort utan vänner?!

Så, sen i tisdags så har jag legat, väldigt still. Sängen de första dagarna, soffan de nästa. Onsdag kväll drog jag på mig jeansen för en timme efter en lååång varm dusch. Vi hade bestämt en "dejt" med en musiker inför vårt lilla "event" nästa år, och även om jag borde, så kunde jag bara inte göra de. Såg fram emot det så pass mycket så de bara gick liksom inte att avblåsa! Och det var vääääl värt det, för numera har vi bokat artist till bröllopsfesten. En avbockning till, check. (ja, jag är medveten om att det är cirkus 11 månader kvar..)

Onsdagens styrka gav mig lite mycket stryk tillbaka. För torsdagen, och fredag och även idag har kroppen ballat ur vid minsta ansträngning. Men min lust att bara få åka och handla mat, tvingade ut mig, men på hemvägen blev jag så illamående, svag i kroppen och helt utmattad så jag var beredd på att säga tack och hej för mig redan innan 16 på midsommardagen! Midsommarafton blev ingen hit med andra ord.. Sorgligt, enda svenska traditionen jag kan finna lite lycka i, och jag ligger helt död vid 21 snåret och önskar att jag kunde sjunka igenom jorden. Vilka dagar det har varit här hemma. Tårar, ilska, frustration, blandat med en massa sömn och feber. Känt mig så liten och sårbar. Vill bara inte mer. Att vara sjuk är en sak, men att vara hemma från jobbet, det dödar mig lite inombords varje gång..

Så, midsommardagenskväll.. Här sitter jag, äter i kapp mig på alla de jordgubbar jag missade igår, nästan i alla fall. Försöker ta de väldigt lugnt med mat i alla dess former med tanke på att jag fått upp det ena dagen och knappt fått i mig något nästa.

Får se hur morgondagen ser ut. Hoppas på att vakna med ett mirakel. Måndag så VILL jag jobba igen.