Har du känt någon gång att en person du pratar med utstrålar energi? Att personen ger dig energi? Det är en underbar känsla när man möter någon som är sådan. Speciellt för mig som bär en sådan liten budget med energi varje dag. Min lilla gömma fylldes idag av helt otroligt, min nya chef. Jag satt där, nervös som bara den. Jag har lite svårt för nya människor nu för tiden. Det är väl minnet och koncentrations förmågan som skapar oro. Men den nya chefen, vi kallar honom för "D". Han bara satt på sin stol och jag kände hur jag lyftes. Jag kände mig bra. Pratade på som jag alltid gjort förut. Munnen gick i ett! När jag klev ut ifrån hans kontor och tog ett djupt andetag så skrattade jag för mig själv, de få steg som var tillbaka till min dörr fick jag kämpa för att inte bryta ut i ett så kallat "asgarv". D är bättre än jag förväntat mig. Jag hade nog inbillat mig en mardröm, eller människa som inte hade empati eller förståelse. Men där satt vi. Hamnade i en diskussion kring mitt liv, och min tillvaro. Han sa att han imponeras om min styrka, min ork. Där och då höll jag med honom. Jag tog till mig det med värme. Jag är faktiskt stark mitt i allt det här. Även om jag många gånger vill ge upp!!
Idag är det fredag. En fredag som verkligen behövs. Huvudet spökar med mig. Febern ligger i botten och hotar med att bråka. Ont i halsen och kroppen känns som en stor säck potatis. Hårt och knölig? Hm. Ja, typ! Förlåt för att jag säger det här, med att på sig BH idag känns bedrövligt, de känns som en gammal slags korsett som spänts åt alldeles för hårt..
Jobbar "kort" dag idag. Flexar ut vid lunch och skall ta mig en promenad på Lilla Brogatan. Hm. En nagelsalong skall jag hitta. Men hitta.se gatubild är inte mycket till hjälp. Men har fått lite stöd ifrån kollegorna och tror jag kommer att kunna hitta. Behöver pröva nagelförlängning för att se om det går ihop med min kemikalie-allergi. Kroppen kanske stöter bort det, eller så får jag jätte ont? Vem vet. Därför prövar jag såhär tidigt före så jag har lite tid att fundera på hur jag ska göra inför den "stora" dagen... Likaså när det gäller spraytan, detta borde nog också prövas. Perfekt nu till sommaren kanske? Jag ska ju helt inte vistas i solen för mycket på grund av alla mediciner, så då kan jag hoppa in i en soldusch och se lika brun och fin ut som alla andra. UTAN UV-ljus. ;-)
Kanske ska snacka lite bröllop..? Vet dock inte vad jag ska säga. Jag har kikat lite mer på brudklänningar. Och jag har helt plötsligt börjat luta mer emot en lite "större" klänning..? Det gör mig lite fundersam. Jag har hela tiden kollat på enkla klänningar med max något litet glitterparti. Men nu? Förändring. Tror bara det är en period. Jag är inte så mycket för prinsessklänningar. Inte riktigt jag! Får se. Måste komma iväg och pröva lite klänningar så jag får känna efter. Helt enkelt får jag avvakta med att bestämma mig tills dess.
Ni får ha en riktigt fin fredag, och helg! Kram på er :-)
En blogg om livet som kroniskt sjuk. Inlägg med glimten i ögat blandas med ren information om diagnoserna ME/CFS & fibromyalgi. - Och vem är skribenten? Mimmi. Född på 80-talet. Gift med min drömprins Ch och tillsammans har vi hjältehunden Basil Mouse (Basli). I januari 2013 fick jag diagnoserna ovan på Gottfries kliniken. I maj 2015 fick vi besked om att jag är multi-intolerant. Helt enkelt, en blogg om sjukdom, lycka och kärlek.
fredag 14 juni 2013
onsdag 12 juni 2013
Släpp lös..
Jag funderar starkt på att kliva ur grupperna kring efterlysta djur på Facebook. Varje gång jag läser om ännu en hund som antingen sprungit bort eller blivit stulen blir jag bara mer och mer vaksam, försiktig och återhållsam när det gäller att släppa Basli lös på promenader, fält eller trädgårdar. Visst, det handlar om lydnad till stor del, och jag tvivlar inte på att Basli lyssnar på mig, mer att skulle något "hända", en kanin som hoppar fram, ett barn kommer springande, en annan hund dyker upp eller han av någon anledning blir skrämd så hade jag inte en chans. Han är väldigt bra på att "stänga av hörseln". Fokuserar bestämt på en sak. Då spelar det inte så stor roll för mig eller honom hur mycket lydnad vi tränat.Blir så upprörd och ledsen när folk omkring mig upprepade gånger på olika vis påpekar att jag är över känslig, att jag inte tränat tillräckligt, eller helt enkelt får mig att känna mig som en dålig hundägare. Men jag lovar, Basli har inte de minsta ont av den 15 meter långa linan när han får springa runt på en gräsmatta eller fotbollsplan. Han tycker det är minst lika underbart, för den 15 meter långa linan är min säkerhet, min trygghet till att veta att jag har 15 meter på mig att få tag i honom om det skulle hända något. Han är minst lika lycklig som hunden som får springa helt lös. För honom finns det inget annat. Han har vant sig vid linan. Sen att vi använder oss av den så kallade skruven i gräsmattan när vi är borta de ser jag inte som ett hinder utan en möjlighet.

Jag har kanske inte varit den bästa hundägaren. Jag är inte så säker på allt det här med träning och så vidare. Men jag och Basli tränar varandra. Han är min första egna hund! Han kommer alltid vara lite tjafsig och bångstyrig men va tusan, det är därför man älskar den lilla krabaten. Mer egen hund har jag sällan skådat. Sen har saker den senaste tiden förändrats. Tyvärr har jag "daddat" en del med honom, med andra ord pjåskat, men det är svårt att låta bli när man kan hans bakgrundshistoria. Han kommer ifrån VIDRIGA förhållanden och jag vill ge honom allt och lite till. Dock glömde jag på vägen allt jag lärde mig när jag umgicks med Backie. Styrkan, säkerheten, sinnesstämningen, allt det där som gör dig till en bra ledare. Speciellt glömde jag av att det är en hund. För jag har behandlat Basli som en skadat barn. Men jag vaknade, insåg mitt misstag och har börjat om. Basli har svarat på det till tusen. Han älskar sin numera säkra ledare. Han lyssnar, uppmärksammar och verkar älska mig mer för han vill än mindre än tidigare lämna min sida.
Vissa dagar har min grabb, hund och älskade prins Basli Bus följt med mig till jobbet. Första gången var Anna min stöttepelare. Hon följde upp där jag gav vika. Hon gjorde de jag borde ha gjort. Men på grund av en dålig dag, osäkerhet och nervositet så tappade jag förståndet. Men Anna, hon bara tog de lugnt, löste situationen och gav Basli den tid han behövde för att bli ett fantastiskt sällskap på kontoret. De sista gångerna min vovve följt med mig till jobbet har han avslappnat lagt sig på sin filt och somnat medan jag knapprar på och sköter mitt. Stolt hundägare. En stolt "mamma". Han är en underbar bästa vän!
Så, förlåt att jag inte vill släppa min hund lös och chansa på att förlora honom bara för att han ser en kanin som är mycket roligare än bollen matte eller husse kastar. Förlåt att jag inte vill vara en av ägarna som söker sin försvunna hund. Jag vill behålla min säkerhetssträcka på 15 meter tills dess att både jag och Basli känner oss säkra på en sak, och det är att vi alltid kommer gå sida vid sida.
tisdag 11 juni 2013
I can
I know I can, I know I can, be what I wanna be, be what I wanna be. If I work hard at it, I'll be where I wanna be. Be, B-Boys and girls, listen up. You can be anything in the world in God we trust. An architect, doctor maybe an actress. But nothing comes easy, it takes much practice. Like, I met a woman who's becoming a star, she was very beautiful, leaving people in awe. Singing songs, Lina Horn, but the younger version, hung with the wrong person, got her strung on that. Heroin, cocaine, sniffin up drugs all in her nose.. Could died, so young, now looks ugly and old. No fun cause now when she reaches for hugs people hold their breath cause she smells of corrosion and death. Watch the company you keep and the crowd you bring cause they came to do drugs and you came to sing so if you gonna be the best I'm tell you how. Put your hands in the air, and take a vow.
I know I can, I know I can, be what I wanna be. If I work hard at it, I'll be where I wanna be.. I'll be where I wanna be.
Be, B-boys and girls, listen again. This is for grown looking girls who's only ten. The ones who watch videos and do what they see. As cute as can be, up in the club with fake ID. Careful, before you meet a man with HIV. You can host the TV like Oprah Winfrey. Whatever you decide, be careful, some men be rapists, so act your age, don't pretend to be older than you are. Give yourself time to grow. You thinking he can give you wealth, but so young boys you can use a lot ot help, you know. You thinking life is all about smoking weed and ice. You don't wanna be my age and can't read and write. Begging different women for a place to sleep at night, smart boys turn to men and do whatever they wish. If you believe you can achieve, that say it like this.
I know I can, I know I can, be what I wanna be. If I work hard at it, I'll be where I wanna be.. I'll be where I wanna be!
Be, be, before we came to this country. We were kings and queens, never porch monkeys. There was empires in Africa called Kuch, Timbuktu, where every race came to get books. To learn from black teachers who taught Greeks and Romans, Asian, Arabs and gave them gold when gold was converted to money it all changed. Money became empowerment for Europeans, the Persian military invaded. The heard about the gold, the teachings, and everything sacred. Africa was almost robbed naked. Slavery was money, so they began making slave ships. Egypt was the place that Alexander the Great went, he was so shocked at the mountains with black faces, shot up they nose to impose what basically still goes on today, you see? If the truth is told, you youth can grow, then learn to survive until they gain control. Nobody says you have to be gangstas, hoes. Read more, learn more, change the globe. Ghetto children do your thing. Hold your head up, little man, you're a king. Young princess when you get your wedding ring, your man is saying "she's my queen".
I know I can, be that I wanna be. If I work hard at it, I'll be where I wanna be!
// NAS (lyrics)
I know I can, I know I can, be what I wanna be. If I work hard at it, I'll be where I wanna be.. I'll be where I wanna be.
Be, B-boys and girls, listen again. This is for grown looking girls who's only ten. The ones who watch videos and do what they see. As cute as can be, up in the club with fake ID. Careful, before you meet a man with HIV. You can host the TV like Oprah Winfrey. Whatever you decide, be careful, some men be rapists, so act your age, don't pretend to be older than you are. Give yourself time to grow. You thinking he can give you wealth, but so young boys you can use a lot ot help, you know. You thinking life is all about smoking weed and ice. You don't wanna be my age and can't read and write. Begging different women for a place to sleep at night, smart boys turn to men and do whatever they wish. If you believe you can achieve, that say it like this.
I know I can, I know I can, be what I wanna be. If I work hard at it, I'll be where I wanna be.. I'll be where I wanna be!
Be, be, before we came to this country. We were kings and queens, never porch monkeys. There was empires in Africa called Kuch, Timbuktu, where every race came to get books. To learn from black teachers who taught Greeks and Romans, Asian, Arabs and gave them gold when gold was converted to money it all changed. Money became empowerment for Europeans, the Persian military invaded. The heard about the gold, the teachings, and everything sacred. Africa was almost robbed naked. Slavery was money, so they began making slave ships. Egypt was the place that Alexander the Great went, he was so shocked at the mountains with black faces, shot up they nose to impose what basically still goes on today, you see? If the truth is told, you youth can grow, then learn to survive until they gain control. Nobody says you have to be gangstas, hoes. Read more, learn more, change the globe. Ghetto children do your thing. Hold your head up, little man, you're a king. Young princess when you get your wedding ring, your man is saying "she's my queen".
I know I can, be that I wanna be. If I work hard at it, I'll be where I wanna be!
// NAS (lyrics)
måndag 10 juni 2013
Underbara sol..
Att måndag morgon vakna och se mellan persiennen att solen lyser är helt underbart för mig. Även om ryggen inte var min bästa vän och armarna är lite extra tunga idag så älskade jag den här morgonen. Jag njöt av att halv springa ner för trapporna tillsammans med en överlycklig hund som sprang runt benen på mig när jag stannade till och drog in ett djupt andetag av luften ute. När vi gick runt hörnet på huset och sen lyste på det fuktiga gräset kunde jag inte mer än dra ett ännu djupare andetag och le för mig själv. Basli hoppade fram och fångade min sinnesstämning. Vi gick runt i morgonsolen, jag i bara kavaj och Basli utan någon slags kläder/täcke. Visst, det var inte mer än 13-14 grader men för mig spelade det ingen roll. Att jag orkade gå ner för trapporna och gå ut med Basli innan jobbet betyder så mycket.
Nu har jobbdagen börjat och jag startar upp program efter program. Ser över mailen och planerar för veckan. Inser nu att min "bords"-kalender håller på att ta slut och borde beställa en ny. Älskar dessa personliga kalendrar man kan beställa ifrån www.personligalmanacka.se. Kanske kostar lite mer än en vanlig, men det är värt det för mig. Alla födelsedagar med mera kan läggas in och jag kan utforma den som jag behöver ha den. :-)
Söndag är det dags för möte med värdinnorna för det kommande bröllopet. Skall bli spännande att sätta sig ner med kvinnorna som skall hålla i tyglarna för min och Ch's stora dag.
I fredags plockade vi ut vigselringarna. Vi var som två fnittrande små kärlekskranka tonåringar. Knuffades och tittade på varandra med blanka och glittrande ögon. En underbar känsla som jag tänker komma ihåg resten av livet. Det var häftigt! Allt blev så väldigt mer verkligt. Hon i butiken log emot oss och la huvudet på sned, "ska ni gifta er i hemlighet?" Vi både fnittrade och svarade självfallet nej. Vi var bara så lyckliga. Där och då fanns det bara vi och en massa rosa moln med lila elefanter. ;-)
En ny vecka, nya möjlighet. Hoppas på mindre sjukdom och mer glädje ork och mindre smärta/värk.
Nu har jobbdagen börjat och jag startar upp program efter program. Ser över mailen och planerar för veckan. Inser nu att min "bords"-kalender håller på att ta slut och borde beställa en ny. Älskar dessa personliga kalendrar man kan beställa ifrån www.personligalmanacka.se. Kanske kostar lite mer än en vanlig, men det är värt det för mig. Alla födelsedagar med mera kan läggas in och jag kan utforma den som jag behöver ha den. :-)
Söndag är det dags för möte med värdinnorna för det kommande bröllopet. Skall bli spännande att sätta sig ner med kvinnorna som skall hålla i tyglarna för min och Ch's stora dag.
I fredags plockade vi ut vigselringarna. Vi var som två fnittrande små kärlekskranka tonåringar. Knuffades och tittade på varandra med blanka och glittrande ögon. En underbar känsla som jag tänker komma ihåg resten av livet. Det var häftigt! Allt blev så väldigt mer verkligt. Hon i butiken log emot oss och la huvudet på sned, "ska ni gifta er i hemlighet?" Vi både fnittrade och svarade självfallet nej. Vi var bara så lyckliga. Där och då fanns det bara vi och en massa rosa moln med lila elefanter. ;-)
En ny vecka, nya möjlighet. Hoppas på mindre sjukdom och mer glädje ork och mindre smärta/värk.
fredag 7 juni 2013
Värre än vanligt..
Jag var helt knäckt igår. Det fanns verkligen ingen återvändo kändes det som. Kroppen var tung, jag hade ont precis överallt, kändes som om jag hade 41-42 graders feber trots att termometern visade typ 38.. Jag mådde illa, magen var kass. Jag bara sov och sov och sov. En sån dag var det länge sen jag fick uppleva. Jag var verkligen helt redo till att ge upp där och då. Jag förbannade diagnosen, förbannade allt.
Nationaldagen i all ära, där låg jag i sängen. Halvt vaken, halvt sovande. Mental dimma. Basli låg vid min sida. Jag log åt honom de gånger han kom fram och pussade mig på näsan och på hans lilla vis visade sin omtänksamhet. Ch åkte och handlade smörgåsrån, melon, och proviva. Och mango.. Även om det inte stod på önskelistan. Det var svårt att få i sig de stackars smörgåsrånen, men efter en stund började magen vänja sig och jag kunde senare dela middagen med Johan och Ch. Grillat, min älsklingsmat. På kvällen fick jag lite energi, men den blev kortvarig, dock tacksam.
I onsdags, på Apoteket vid Ica City, fick jag mig ett leende. Efter så pass många besök på samma Apotek, nästan varje gång, så vet jag vilka som jobbar där. Men den här dagen satt där en ung kille, i den dimma som jag var kläckte jag ur mig något i stil med "du är ny här va.." och han log, "ja, jag är praktikant, femte och sista året på utbildningen".. "Jahaja, då tar du examen snart då. Gratulerar i förskott!".. Han var minst sagt en sån som skall jobba på apotek. Han var inte "jobbig" som många kan vara. Fråga tusen frågor om ens kunskap kring medicinerna trots att de kan se i datorn att jag haft den ett längre tag. Men denna kille han frågade mig om hur medicinerna värkar, och hur jag känner mig, några biverkningar som jag kan påtala osv. Det var uppskattat. En slags omtänksamhet på något vis.
En liten skymt av medmänsklighet, omtänksamhet och välmening det betyder så mycket för mig. Minsta lilla tecken på empati kan få mig starkt berörd. Igår var som sagt en av de värre dagarna! Jag hoppas de dröjer innan jag får se skymten av en sådan igen. Får försöka tänka mig för. Kan varit mitt eget fel.. Men jag kan inte lära mig allt på en handvändning.
Nationaldagen i all ära, där låg jag i sängen. Halvt vaken, halvt sovande. Mental dimma. Basli låg vid min sida. Jag log åt honom de gånger han kom fram och pussade mig på näsan och på hans lilla vis visade sin omtänksamhet. Ch åkte och handlade smörgåsrån, melon, och proviva. Och mango.. Även om det inte stod på önskelistan. Det var svårt att få i sig de stackars smörgåsrånen, men efter en stund började magen vänja sig och jag kunde senare dela middagen med Johan och Ch. Grillat, min älsklingsmat. På kvällen fick jag lite energi, men den blev kortvarig, dock tacksam.
I onsdags, på Apoteket vid Ica City, fick jag mig ett leende. Efter så pass många besök på samma Apotek, nästan varje gång, så vet jag vilka som jobbar där. Men den här dagen satt där en ung kille, i den dimma som jag var kläckte jag ur mig något i stil med "du är ny här va.." och han log, "ja, jag är praktikant, femte och sista året på utbildningen".. "Jahaja, då tar du examen snart då. Gratulerar i förskott!".. Han var minst sagt en sån som skall jobba på apotek. Han var inte "jobbig" som många kan vara. Fråga tusen frågor om ens kunskap kring medicinerna trots att de kan se i datorn att jag haft den ett längre tag. Men denna kille han frågade mig om hur medicinerna värkar, och hur jag känner mig, några biverkningar som jag kan påtala osv. Det var uppskattat. En slags omtänksamhet på något vis.
En liten skymt av medmänsklighet, omtänksamhet och välmening det betyder så mycket för mig. Minsta lilla tecken på empati kan få mig starkt berörd. Igår var som sagt en av de värre dagarna! Jag hoppas de dröjer innan jag får se skymten av en sådan igen. Får försöka tänka mig för. Kan varit mitt eget fel.. Men jag kan inte lära mig allt på en handvändning.
onsdag 5 juni 2013
6 år sen..
Nu är det dags igen. En anmärkning på dagen. Jag och datum, vet inte ens om jag kommer ihåg rätt. Men det känns som de. Vad jag vill komma fram till så är det troligen 6 år sen idag som jag tog studenten..
Igår vad jag på Marks Gymnasiums studentfirande i Skene. Emma skulle kliva ut från byggnaden med vit mössa och fira sin dag. Lyckan som syntes i ett hennes ansikte, kroppsspråk, gångstil, ja, hela hon lyste. Det gick inte ta miste på det. Jag kämpade inte emot tårarna den här gången, jag lät dem falla. För jag blev varm i hela kroppen och jag snodde åt mig lite av hennes glädje och delade hennes energi en stund. Hon skrattade, viftade och var nog lite rund under fötterna, men det var precis som det skulle va. Det hängdes blommor, gossedjur, ja allt det där ni vet runt hennes hals och jag tog så mycket kort jag bara kunde. Varenda sekund ville jag föreviga. Hon tjöt nästan när hon visade upp broschen, den brosch man får när man avslutat en utbildning som undersköterska. Den var hennes stolthet. Även om det "bara" är en brosch så var den värd mer än alla diamanter i världen. Känslan måste varit underbar. Det tog tid att komma dit, men nu är hon klar. Älskade vän. Stoltheten jag känner över att du inte gav upp. Inte för att jag någonsin tvivlade på att du skulle klara de. Men självklart vart de tunga perioder. Det är inte någon dans på rosor att studera, speciellt inte när man har två gulliga barn som vill ha mammas uppmärksamhet. FY FARAO va du är duktig gumman! Du är tamejfan bäst. :-)
Så jag hade en fantastisk dag igår, och idag, ja, det är sådär. Men specialisten har sagt till mig att jag måste ha roligt och ibland kan det vara värt att må dåligt en - två dagar när man haft en dag med roliga aktiviteter.
Idag är det halvdag, dag före röd dag. Slutar halv ett och åker med Johan hem. Sova lite och sen ta bilen när Ch kommer hem och åka ner till Apoteket, hämta ut lite medicin, sen MyOne och köpa lite godis till lill-killen. Får se till att låna bilen innan Ch åker iväg till Bollebygd för att fira sin kusins student. Jag och Basli stannar hemma och tar det lugnt istället. Jag kommer inte orka hela dagen idag... Men det är värt de!
Grattis igen Emma! För du har tagit studenten min älskade vän!
Igår vad jag på Marks Gymnasiums studentfirande i Skene. Emma skulle kliva ut från byggnaden med vit mössa och fira sin dag. Lyckan som syntes i ett hennes ansikte, kroppsspråk, gångstil, ja, hela hon lyste. Det gick inte ta miste på det. Jag kämpade inte emot tårarna den här gången, jag lät dem falla. För jag blev varm i hela kroppen och jag snodde åt mig lite av hennes glädje och delade hennes energi en stund. Hon skrattade, viftade och var nog lite rund under fötterna, men det var precis som det skulle va. Det hängdes blommor, gossedjur, ja allt det där ni vet runt hennes hals och jag tog så mycket kort jag bara kunde. Varenda sekund ville jag föreviga. Hon tjöt nästan när hon visade upp broschen, den brosch man får när man avslutat en utbildning som undersköterska. Den var hennes stolthet. Även om det "bara" är en brosch så var den värd mer än alla diamanter i världen. Känslan måste varit underbar. Det tog tid att komma dit, men nu är hon klar. Älskade vän. Stoltheten jag känner över att du inte gav upp. Inte för att jag någonsin tvivlade på att du skulle klara de. Men självklart vart de tunga perioder. Det är inte någon dans på rosor att studera, speciellt inte när man har två gulliga barn som vill ha mammas uppmärksamhet. FY FARAO va du är duktig gumman! Du är tamejfan bäst. :-)
Så jag hade en fantastisk dag igår, och idag, ja, det är sådär. Men specialisten har sagt till mig att jag måste ha roligt och ibland kan det vara värt att må dåligt en - två dagar när man haft en dag med roliga aktiviteter.
Idag är det halvdag, dag före röd dag. Slutar halv ett och åker med Johan hem. Sova lite och sen ta bilen när Ch kommer hem och åka ner till Apoteket, hämta ut lite medicin, sen MyOne och köpa lite godis till lill-killen. Får se till att låna bilen innan Ch åker iväg till Bollebygd för att fira sin kusins student. Jag och Basli stannar hemma och tar det lugnt istället. Jag kommer inte orka hela dagen idag... Men det är värt de!
Grattis igen Emma! För du har tagit studenten min älskade vän!
måndag 3 juni 2013
Förhoppningar..
Nu hoppas jag på att den tuffa tiden är över. Helt hopplöst! Smärta, orken, tröttheten. BLÄ! Det är så jäkla tröttsamt att vissa perioder är ett rent h*lvete. Det är sådär kul när man går som en gammal tant och folk runt omkring en ser smärtan. Jag vill inte att någon "tycker synd om mig", jag klarar mig. Det gör bara förbannat ont! Söndagen spenderades i sängen mesta dels exempelvis. En dag med sol, och jag orkar knappt gå från sängen till soffan. Grattis!
På tal om annat så var vi nere hos Emma med familj i fredags. Mysigt! De bjöds på mat och vi tog sedan på oss solbrillorna och trampade av ner till Kinna "centrum". Det skulle vara ett tivoli, men ursch vilken besvikelse. Fanns kanske egentligen bara en enda som var skoj för Lucas. Hoppborgen/rutschkanan var en katastrof, inte uppblåst ordentligt och vid ett tillfälle såg de ut som en flicka skulle åka över kanten för att den vek sig. Det fanns också en karusell som åkte upp och ner i en väldans fart. Förstår inte att det är lagligt att ha en sådan "packa-ihop" och "åka runt i landet" karusell som är så pass viktig med säkerhet. Tänk om något skulle hända, den skulle ju kunna flyga allvärldensväg. Ursch! Men Lucas var glad ändå. Lite sockervadd, popcorn, sen åt vi glass. Jag bara njöt. Solen stod högt på himlen och jag var med min bästa vän!
Lördagen.. Ja, jag hade sällskap av Fröken Lilla Backlund, med andra ord Emelie. Vi satt och pratade i soffan hemma hos oss. Skrattade så vi fick ont i magen när vi var ute och åkte bil. Skrämde Ch så han höll på att koka över av ilska. Placerade Emelie bakom ratten på vår vita pärla när vi skulle hämta honom från jobbet. Det uppskattades inte! *haha* Vi tyckte det var kul i alla fall..
Söndagen spenderades i sängen som sagt. Spelade lite tv-spel med Ch, då jag laddat ner Fast & Furious till vår PS3:a. Sen kom Johan och tog över och jag somnade gott i sängen. Det konstigaste är att Ch städade under tiden jag låg och sov? Han dammsög och stökade runt men Mimmi hon vaknade då inte. Sten-död! Inte en reaktion.. Skrämmande att jag kan sova så hårt. Förr i tiden vaknade jag av en knappnål..
Idag jobb. Imorgon tar Emma studenten och då är jag ledig. Onsdag jobb. Torsdag är det nationaldagen och man är ledig. Fredag tänkte jag använda flex och vara ledig. En kort vecka med andra ord med två arbetsdagar. Gäller att vara effektiv. Så tack för mig för den här gången. :-)
På tal om annat så var vi nere hos Emma med familj i fredags. Mysigt! De bjöds på mat och vi tog sedan på oss solbrillorna och trampade av ner till Kinna "centrum". Det skulle vara ett tivoli, men ursch vilken besvikelse. Fanns kanske egentligen bara en enda som var skoj för Lucas. Hoppborgen/rutschkanan var en katastrof, inte uppblåst ordentligt och vid ett tillfälle såg de ut som en flicka skulle åka över kanten för att den vek sig. Det fanns också en karusell som åkte upp och ner i en väldans fart. Förstår inte att det är lagligt att ha en sådan "packa-ihop" och "åka runt i landet" karusell som är så pass viktig med säkerhet. Tänk om något skulle hända, den skulle ju kunna flyga allvärldensväg. Ursch! Men Lucas var glad ändå. Lite sockervadd, popcorn, sen åt vi glass. Jag bara njöt. Solen stod högt på himlen och jag var med min bästa vän!
Lördagen.. Ja, jag hade sällskap av Fröken Lilla Backlund, med andra ord Emelie. Vi satt och pratade i soffan hemma hos oss. Skrattade så vi fick ont i magen när vi var ute och åkte bil. Skrämde Ch så han höll på att koka över av ilska. Placerade Emelie bakom ratten på vår vita pärla när vi skulle hämta honom från jobbet. Det uppskattades inte! *haha* Vi tyckte det var kul i alla fall..
Söndagen spenderades i sängen som sagt. Spelade lite tv-spel med Ch, då jag laddat ner Fast & Furious till vår PS3:a. Sen kom Johan och tog över och jag somnade gott i sängen. Det konstigaste är att Ch städade under tiden jag låg och sov? Han dammsög och stökade runt men Mimmi hon vaknade då inte. Sten-död! Inte en reaktion.. Skrämmande att jag kan sova så hårt. Förr i tiden vaknade jag av en knappnål..
Idag jobb. Imorgon tar Emma studenten och då är jag ledig. Onsdag jobb. Torsdag är det nationaldagen och man är ledig. Fredag tänkte jag använda flex och vara ledig. En kort vecka med andra ord med två arbetsdagar. Gäller att vara effektiv. Så tack för mig för den här gången. :-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
